Jag tänker verkligen kämpa för att uppnå mina drömmar, att försöka uppleva så mycket som möjligt och prova på en massa olika saker. Jag nämnde senast igår tror jag, till mamma, att jag tänker ta motorcykelkörkort nästa år och hon började protestera en massa, haha. Jag förstår henne såklart, men jag har en särskild filosofi som går nånting "om man ska dö så ska man ändå dö, det spelar ingen roll om man är på en motorcykel eller blir träffad av blixten". Som sagt så är jag nog rätt naiv, och att drömma är jag verkligen bra på. Men är det inte så ändå? Varför vara rädd och försiktig, varför undvika allt som kan vara farligt bara för att risken finns? Jag anser att döden lurar bakom vilket hörn som helst egentligen, inte för att det är något som skrämmer mig på så sätt, jag menar bara att det är lika bra att göra så mycket man kan under den tiden man har fått.