Ångest, ångest, ångest. Så  s k ö n t  det kommer att vara när den här tiden är över, när allt har löst sig och jag kan andas ut. Hm, framtida Moa... Undra om jag har ett jobb? Undra var jag bor? Hade varit ganska kul att veta så här i förtid, så att jag iallafall kunde slappna av lite. Ne, jag tror på allvar att jag kommer ha en bestående rynka i pannan efter att skolan är över, jag har så himla mycket att tänka på exakt hela tiden och det blir inte bättre alls, tvärtom. Nu längtar jag till påsklovet så att man iallafall kan få andas ut lite, även om hela lovet kommer gå åt till att plugga.